BAKGRUND

För att bilda en djupare förståelse för svensk kärnkraft och åsikter följer här en tidigare undersökning av kärnkraftsfolkomröstningen 1980. Därefter följer sedan en beskrivning av hur kärnkraften ser ut i Sverige idag och vart de åtta riksdagspartierna ställer sig i kärnkraftsfrågan samt vad kärnkraften finns i Sverige. SOM-undersökningar kommer att presenteras samt för- och nackdelar och i slutet beskrivs organisationen IPCC som anses vara en viktig del för kärnkraftens utveckling. Denna del syftar främst på att sätta in läsaren i den svenska kärnkraften och få en bakgrund presenterad för att kunna bilda ett hum om vad kärnkraft handlar om.

Folkomröstning 1980

Mars 1980 hölls en folkomröstning i frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Bakgrunden till omröstningen var olyckan i Harrisburg 1979. Omröstningen sågs av regeringen som en stor betydelse för rådgivning, men att det skulle respekteras vid det slutliga beslutet. I valet fanns det tre olika röstlinjer i valet som alla förespråkar avveckling av kärnkraft, dock i olikas grad. Enligt Berg (2008) skriver han att enligt linje 1 skulle man avveckla kärnkraften i den takt som var möjlig just då. De ville ha en långsammare avveckling och invänta att förnybara energikällor blev introducerade och ingen kärnkraftsutbyggnad skulle förekomma. Berg skriver även att linje 2 förespråkade i stort sett samma sak som linje 1. Linje 3 förespråkade nej till kärnkraft och att det skulle vara avvecklad inom de närmaste 10 åren. Det valdes att om linje 1 och 2 fick majoritet tillsammans skulle det ske en långsam avveckling. Enligt tidningen Bohusläningen 24 mars 1980 I valet fick linje 1 18,7%, linje 2 39,3% och linje 3 38,6%. Linje 1 och 2 vann med majoritet med ca 58% över linje 3. 

Kärnkraften i Sverige idag

Vattenfall förklarar på sin webbplats att kärnkraften står för ca 30% av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt sex stycken kärnkraftsreaktorer aktiva idag, utspridda på 3 kärnkraftverk: Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Forsmark har 3 aktiva reaktorer i drift, Oskarshamns kärnkraftverk har stängt ner 2 av 3 reaktorer 2017 och Ringhals kärnkraftverk stängdes 2 av 4 reaktorer 2019.

Ägarna till de 6 kärnreaktorerna planerar att driva dessa till år 2040. De 2 reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraft stängdes 1999 respektive 2005. Dessa håller nu på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2 samt Ågesta. Utöver kärnreaktorerna i drift och under avveckling finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, för tillverkningen av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Det är alltid den som driver en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret över säkerheten och anläggningen samt att personalen skyddas mot den skadliga verkan av joniserande strålning. Anläggningens ansvarare måste också ansvara för att en avveckling ska ske på ett säkert sätt. Strålsäkerhetsmyndigheten har expertkompetens inom kärnkraftssäkerhet och strålskydd. Myndigheten ställer krav på strålsäkerheten och följer genom tillsyn upp att den som driver eller avvecklar en kärnteknisk anläggning tar sitt ansvar och uppfyller alla gällande krav.

Rikspartiernas åsikter 2022 och 1980

I Sverige finns det en mångfald av åsikter om kärnkraft inom de politiska partierna. Här är några exempel på vad vissa av de större partierna står för idag 2022:

  • Socialdemokraterna (S) har en neutral inställning till kärnkraft och anser att det är upp till marknaden att bestämma energimixen. (Socialdemokraterna.se)
  • Moderaterna (M) är för kärnkraft och anser att det är en viktig del av den svenska energiförsörjningen. (Moderaterna.se)
  • Sverigedemokraterna (SD) är för kärnkraft och anser att det är en säker och effektiv energikälla som bör utvecklas. (SD.se)
  • Centerpartiet (C) är positiva till kärnkraft, men betonar också vikten av att satsa på förnybara energikällor. (Centerpartiet.se)
  • Liberalerna (L) är för kärnkraft och anser att det är en viktig del av energimixen, men betonar också vikten av att arbeta för att öka användningen av förnybara energikällor. (Liberalerna.se)
  • Kristdemokraterna (KD) är för kärnkraft och anser att det är en säker och pålitlig energikälla som kan spela en viktig roll i framtiden. (Kristdemokraterna.se)
  • Miljöpartiet de Gröna (MP) är starkt emot kärnkraft och vill istället satsa på förnybara energikällor som sol, vind och vattenkraft. (Miljöpartiet.se)
  • Vänsterpartiet (V) är emot kärnkraft och vill istället satsa på förnybara energikällor och energieffektivisering. (Vänsterpartiet.se)

Det är viktigt att notera att politiska partiernas ställningstaganden kan ändras över tid och kan variera beroende på politiska frågor och prioriteringar.

1980 var ett intressant år när det gäller kärnkraft i Sverige. Vid den tiden hade alla de etablerade politiska partierna utom Miljöpartiet, som inte var representerat i riksdagen vid den tiden, en positiv syn på kärnkraft som en viktig energikälla för Sverige. Socialdemokraterna hade ett starkt stöd för kärnkraft vid den tiden och hade investerat stora summor i att bygga upp Sveriges kärnkraftverk. Centerpartiet och Folkpartiet (numera Liberalerna) var också positiva till kärnkraft, men hade en mer försiktig inställning och ville att säkerheten skulle prioriteras högre.

Moderaterna hade en ännu mer positiv syn på kärnkraften och var övertygade om att den var nödvändig för att trygga Sveriges energiförsörjning. Kristdemokraterna var också positiva till kärnkraft men hade en liknande försiktig inställning som Centerpartiet och Folkpartiet.

Det är dock värt att påpeka att detta var 1980, och sedan dess har många av partiernas åsikter om kärnkraft förändrats eller nyanserats. Idag är frågan om kärnkraft fortfarande omdiskuterad i Sverige och det finns olika åsikter bland de politiska partierna.

SOM-undersökningar

SOM-undersökningar är en serie opinionsundersökningar som har genomförts sedan 1986 av Göteborgs universitet. Dessa undersökningar har bland annat tagit upp frågor om energipolitik och kärnkraft.

Enligt SOM-undersökningarna från 2020 så är det fortfarande en del skillnader mellan partiernas syn på kärnkraft. Moderaterna och Kristdemokraterna är de partier som är mest positiva till kärnkraften som en energikälla. Centerpartiet och Socialdemokraterna har en mer försiktig inställning, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet är motståndare till kärnkraft. I SOM-undersökningarna från 2020 så visade det sig också att det finns en överväldigande majoritet av befolkningen i Sverige som är positiva till ökad satsning på förnybar energi, medan kärnkraften är mer kontroversiell. En majoritet av befolkningen stöder dock fortsatt drift av de befintliga kärnkraftverken i Sverige.

Det är också värt att notera att opinionen kan påverkas av olika händelser och debatter. Till exempel, efter olyckan vid Fukushima-kärnkraftverket i Japan 2011, så ökade motståndet mot kärnkraft i Sverige och flera andra länder.

Fördelar och nackdelar med kärnkraft

Bilden är tagen från google och visar vart kärnkraftverken befinner sig i Sverige.

Enligt Öresundskraft är för- och nackdelarna med kärnkraft följande:

Fördelar med kärnkraft:

  • Koldioxidutsläppen är väldigt små vid elproduktion av kärnkraften, bidrar den inte till växthuseffekten. Jämfört med elproduktionen från vindkraft är utsläppen exakt lika liten.
  • Men till skillnad från vindkraften är kärnkraften inte beroende av väder och vind och är därför alltid effektiv. Faktum är att kärnkraften idag producerar och tillgodoser nästan halva Sveriges elbehov.
  • Kostnaden för uran är låg därför blir kostnaden att driva kärnkraft billigt. 
  • 4:e generationens reaktorer innebär möjligheter för framtiden. Det innebär att 4:e generationens reaktorer utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens kärnkraftsreaktorer. Det minskar avfallets långlivade komponenter och därmed lagringstiden. 

Nackdelar med kärnkraft:

  • Att bygga ett kärnkraftverk kostar väldigt mycket, trots att kostnaderna för att utvinna uran och själva produktionskostnaden är låg så beräknar man att de kostar ungefär 75 000 kr per kilowatt. Att bygga kärnkraft är bland de högsta kostnaderna för energiframställning.
  • Uranbrytningen innebär koldioxidutsläpp som ger en negativ miljöpåverkan. När man bryter uran uppstår stora mängder radioaktivitet restmaterial som riskerar att läcka ut i vattendrag.
  • Det innebär även en negativ påverkan på miljön när man bygger kärnkraft eftersom det används stora mängder betong och stål.
  • Olyckor som exempelvis Tjernobylolyckan 1986 och olyckan i Fukushima 2011 är naturligtvis en stor nackdel. Radioaktivt avfall från kärnkraft påverkar miljö, människor och djur i generationer. Inandningen av ett miljondels gram plutonium kan leda till lungcancer.
  • Kärnkraften rubbar det marina ekosystemet eftersom kylvattnet i reaktorn släpps rakt ut i närliggande hav och värmer upp vattnet med ungefär 10 grader.
  • När kärnbränslet sönderfaller avger det joniserande strålning, dvs radioaktivitet, som kan ha väldigt negativ och svår påverkan på både miljö och människors hälsa. Därför måste kärnavfall förvaras och lagras i så kallat slutförvar. Därför måste kärnavfall förvaras och lagras i så kallat slutförvar. Sedan 1950 har världens kärnkraft producerat 370 000 ton långlivat kärnavfall, endast ett land har börjat bygga ut sitt slutförvar. I Sverige finns idag drygt 6 000 ton högaktivt använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk.

IPCC

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en internationell organisation som bildades av FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsmeteorologiska organisationen (WMO) 1988. Dess syfte är att tillhandahålla vetenskapliga och tekniska bedömningar av klimatförändringar, dess potentiella miljö och socioekonomiska effekter och strategier för att mildra och anpassa sig till dess effekter.

IPCC styrs av ett plenarmöte, som består av representanter från alla dess medlemsländer. Plenarmötet sammanträder med några års mellanrum för att godkänna IPCC:s stora rapporter och för att välja IPCC:s byrå och ordförande för arbetsgrupperna och arbetsgruppen. Presidiet ansvarar för den dagliga ledningen av IPCC och består av en ordförande, vice ordförande och andra medlemmar.

IPCC har tre arbetsgrupper som ansvarar för att bedöma den fysiska vetenskapen om klimatförändringar (arbetsgrupp I), effekter, anpassning och sårbarhet (arbetsgrupp II) och begränsning av klimatförändringar (arbetsgrupp III). Dessutom finns en arbetsgrupp för nationella inventeringar av växthusgaser som ger metodologisk vägledning om utarbetandet av nationella inventeringar av växthusgaser.

IPCC-rapporterna produceras genom en rigorös och transparent process som involverar tusentals forskare och experter från hela världen. Rapporterna är baserade på en omfattande granskning av den peer-reviewade litteraturen och är föremål för flera omgångar av expert- och regeringsgranskning innan de godkänns av IPCC:s plenarförsamling. IPCC-rapporterna har blivit standardreferensen för beslutsfattare och forskare som arbetar med klimatfrågor.