Fördelar med kärnkraft:
- Koldioxidutsläppen är väldigt små vid elproduktion av kärnkraften, bidrar den inte till växthuseffekten. Jämfört med elproduktionen från vindkraft är utsläppen exakt lika liten.
- Men till skillnad från vindkraften är kärnkraften inte beroende av väder och vind och är därför alltid effektiv. Faktum är att kärnkraften idag producerar och tillgodoser nästan halva Sveriges elbehov.
- Kostnaden för uran är låg därför blir kostnaden att driva kärnkraft billigt.
- 4:e generationens reaktorer innebär möjligheter för framtiden. Det innebär att 4:e generationens reaktorer utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens kärnkraftsreaktorer. Det minskar avfallets långlivade komponenter och därmed lagringstiden.
Nackdelar med kärnkraft:
- Att bygga ett kärnkraftverk kostar väldigt mycket, trots att kostnaderna för att utvinna uran och själva produktionskostnaden är låg så beräknar man att de kostar ungefär 75 000 kr per kilowatt. Att bygga kärnkraft är bland de högsta kostnaderna för energiframställning.
- Uranbrytningen innebär koldioxidutsläpp som ger en negativ miljöpåverkan. När man bryter uran uppstår stora mängder radioaktivitet restmaterial som riskerar att läcka ut i vattendrag.
- Det innebär även en negativ påverkan på miljön när man bygger kärnkraft eftersom det används stora mängder betong och stål.
- Olyckor som exempelvis Tjernobylolyckan 1986 och olyckan i Fukushima 2011 är naturligtvis en stor nackdel. Radioaktivt avfall från kärnkraft påverkar miljö, människor och djur i generationer. Inandningen av ett miljondels gram plutonium kan leda till lungcancer.
- Kärnkraften rubbar det marina ekosystemet eftersom kylvattnet i reaktorn släpps rakt ut i närliggande hav och värmer upp vattnet med ungefär 10 grader.
- När kärnbränslet sönderfaller avger det joniserande strålning, dvs radioaktivitet, som kan ha väldigt negativ och svår påverkan på både miljö och människors hälsa. Därför måste kärnavfall förvaras och lagras i så kallat slutförvar. Därför måste kärnavfall förvaras och lagras i så kallat slutförvar. Sedan 1950 har världens kärnkraft producerat 370 000 ton långlivat kärnavfall, endast ett land har börjat bygga ut sitt slutförvar. I Sverige finns idag drygt 6 000 ton högaktivt använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk.